1. Historik 1924
Den 19 juni 1924 samlades ett tjugotal båtägande herrar på Arvika Stadshotell, för att dryfta en allvarlig belägenhet som de hamnat i. Att de valde Stadshotellet som möteslokal var inte så konstigt. Stadshotellet var en ganska naturlig mötesplats, ty flera av herrarna hörde till stadens mera besuttna och intog inte sällan sina luncher i hotellets matsal. Sommartid nyttjades den enastående vackra trädgårdsserveringen och det finns alla skäl att anta att mötet ägde rum just i Trädgården i den varma junikvällen. Nu var det, i första hand, inte umgänget och maten som var det viktiga, utan en gemensam angelägenhet som krävde sin snara lösning. Herrarna hade nämligen inte längre någon plats att vinterförvara sina motorbåtar på.
Den plats som Arvika Stad dittills upplåtit, på Sågudden, skulle nu tas i anspråk för andra ändamål. Stadens skönhetsråd tyckte dessutom att slipanordningen såg allt för eländig ut och att den skämde området. I själva verket var uppläggningsplatsen, på Sågudden, ett mer eller mindre successivt ockuperat område, med stadens goda minne. Men nu var det alltså slut. Båtägarna hade ingen organisation att luta sig emot. Visserligen hade de sin gemensamma båthemvist vintertid, men motorbåtsägandet var relativt nytt och motorbåtsägarna hade, till skillnad mot segelbåtsägarna, ännu inte samlat sig i en intresseorganisation. Naturligt nog hade de inte heller något avtal med Arvika Stad.
Vinteruppläggningen hade kommit till mera av spontanitet än av organisation. Båtsporten var således relativt ny. D.v.s. motorbåtsporten. I Arvika fanns annars det väletablerade Arvika Segelsällskap sedan långt före sekelskiftet. Kvällen slutade med att Arvika Motorbåtsklubb hade bildats av de tjugofyra herrarna och klubbens huvudsakliga ändamål blev att medverka till att en ny uppläggningsplats kunde etableras. Ett krav var förstås att den nya platsen skulle vara närbelägen sjön. Klubbens ändamålsparagraf handlar emellertid om främjande av sjösport och nautisk utbildningsverksamhet genom föredrag och kurser. Ett ändamål som än i dag är inskrivet i klubbens stadgar, men som kanske inte ständigt är aktiverat.
Klubbens historia och utveckling finns mycket väl dokumenterad. Gamla styrelseprotokoll, förda med bläckpenna i speciella protokollsböcker, vittnar om ansvar och grannlaga hantering av klubbangelägenheter. Visserligen är samlingen inte komplett. Det har funnits perioder av slapphet, varunder dokument ej har arkiverats. Men sådant händer i de bästa familjer. Tidigare fattade beslut, vars protokoll saknas, återkommer i andra, senare, protokoll och kan därför ändå ge en bild av klubbens första år. Urkunderna från de fyra första åren är spårlöst försvunna. Men resten av protokollen är bevarade. De berättar om en samling entusiaster, som under uppoffringar och oegennyttigt arbete lade grunden till en förening, som skulle ha livskraft att leva vidare och utvecklas, trots ganska regelbundet återkommande svårigheter. Det var svårigheter som alla ideella föreningar har haft och fortfarande har, nämligen att engagera de många medlemmarna i klubbarbetet. I AM, som i andra föreningar, har det alltid varit styrelsen som dragit det tunga lasset. Inte minst med praktiskt arbete. Det blev särskilt märkbart efter klubbens inköp av egendomen Blåsut i Västra Sund 1929.
Särskilt intressant läsning är klubbens "Inventariebok". Där finns klubbens ekonomi i årssammandrag. Den första boken sträcker sig från 1929 till 1950 och den andra boken från 1951 till 1966. Efter 1966 är bladen tomma. Senare bokföring återfinns i särskilda kassaböcker med vidhängande bokslut. Efter persondatorns segertåg är givetvis all bokföring datoriserad och balans- och resultaträkningar, liksom huvudbok och verifikationer, återfinns i ekonomiska redovisningar i utskrifter. Inventarieböckerna ger besked om hur noga klubbens ekonomi skötts genom åren. Man såg hela tiden till att utrymme för avskrivningar fanns och 1950 var fastigheten Blåsut nedskriven till 6,120 kr och 58 öre. Idag, 2004, är det bokförda värdet en krona! Det nuvarande marknadsvärdet kan bara anas.
Den allra första styrelsen bestod av Axel Bergenholtz ordförande, Oskar Fridlund vice ordförande, E. Svensson sekreterare, C. Gustafsson vice sekreterare, Carl Terning kassör, G. Hagelin intendent och Edvard Strandberg klubbmästare. Denna styrelse hade glädjen att registrera 42 medlemmar vid sitt första sammanträde. Under årens lopp har styrelsen haft sina möten i välkända lokaler som t.ex. Stadshotellet, Jössegården, Lööfs Hotel, Centralhotellet, Restaurang Pilen och KFUM. Vår och sommar har styrelsen dock sammanträtt på Blåsut. På senare år har vår- och höstmöten avhållits på Viksgården.
